All matning. Alla världsproblem. Allt vi ser mellan fingrarna. Barn drunknar. Fotbollsspelare skriver på kontrakt. Tjänar miljoner av att sitta på en avbytarbänk. Folk kämpar för att få ihop vardagen. Stressar och går in i väggen. Vi e utbrända och kan inte ta oss för våra egna problem. Huset e förstort för att städa. De finns rutavdrag så nån gör de åt dig. Vi klagar på att köttet e dåligt och handlar in de från Danmark. Vi fraktar bananer flera tusen mil för att atleterna ska kunna äta rätt. Vi konsumerar så mycket att vi inte har plats till de. Vi klagar på kall mat och surt vin. Kanske ölen va en aning fesljummen. Vi vet att hela Afrika har e ebola. Att nån jävla tandläkare sköt de berömda lejonet. Att de krigar världen över för man råkar tro på nått annat än Allah. Att vi små människor. Eller snarare småkryp. Ja för myror e vi då inte. För i en myrstack hjälps man åt. Man bär saker som är 10 gg större än en själv. Man sammarbetar. Bygger stackar av styrka som är hypotetiskt större än hela denna världen. Utan varandra e vi ingenting.. Alla föds vi på samma sätt. Ur en mage har vi alla kommit. Där inne bildas exakt samma organ. Hjärna, hjärta och kropp. Ibland händer det saker påvägen i magen. Man kanske får en extra kromosom eller är de kanske vi övriga "friska" som de fattas en kromosom på? Ibland kan ja faktiskt undra. Men ja tror liksom att ut kommer vi. Vi vet ingenting. Och vi har inte bett om att få komma ut. Just nu massproduceras de barn och va de kommer av vet ja inte heller. Folk måste va mer sugna än förr i tiden. Men o andra sidan var familjerna trippelt så stora förr i tiden. De kunde va en mamma o en pappa och 10 barn. Idag klarar vi inte ens upp 2 barn. De ska va barnflicka. Dagis platser. Skola. Allt bara svämmar över. Vi klarar inte ens ta hand om de som kommer ut. Och där kommer matningen.. de matas på om hur man ska vara. Hur man ska göra. Vem som är bäst och vem som inte kan nått. Man kan tycka att det finns många svin här i världen. Men vi kommer ursprungligen från kanske dinosaurierna? De blev en big bang. Och vi föddes för att överleva. Instinkten sitter kvar sen urminnes tider. Och sen så längesen de fanns liv på jorden. Så har vi gjort allt för att överleva. Vad som gick snett när vi börja döda för skojs skull finns de nog inget svar på. Men de verkar som de bara blir värre och värre för var tid som går? De kanske fanns en anledning att man brände häxor. Eller hängde folk framför en hel bys ögon. När sluta de röra folk i ryggen att se någon dö? All matning åter igen. På 1500 talet kunde vi möjligtvis få veta att kungen av Östergötland stupade för 2 månader sen i slaget om Kattegatt. Bara en hypotes. Då var de nån typ av hästpojk som fraktade brev flera mil genom Sverige. Idag filmas/fotograferas händelser på plats?! Hur e de möjligt. Vi vet redan innan World trade center ska rasa. Vi vet och förutspår om väder och vind om hur många döda / skadade de finns. Om hur många bostadslösa , hemlösa, landlösa och tillochmed tandlösa. All fakta, all matning. Varför ska vi veta? De rör oss inte i ryggen av att se små negerbarn svälta. Med flugor runt huvudet. Och nej neger är inget fult ord. Det är en förklaring av nånting. Precis som man säger svensk. Vem kom fram till att allt helt plötsligt e diskriminering. Ska vi inte ens få öppna munnarna längre? Ifall vi råkar säga nått opassande. De är återigen den där matningen!! De rullande aftonbladet. Alla nyheter på tvn. Vi gör världen negativ för vi matar den med negativt. Vi vet inget annat än att folk dör, att Sara 17 år försvinner. Att Greta blivit våldtagen och misshandlad i Örebro. Att nån galen norsk skjuter ner 100 personer på en ö och Hitler dödade en hel "ras". De e klart som fan de e så vi tror världen ska se ut när våra stackars barn bara får höra/se/berättas av dessa händelser. Och tydligen säger vi alla LIKADANT. "Det är inte klokt o vi måste göra något åt de." Vad händer då?! NADA.
Det är lättare att bygga starka barn. Än och försöka laga trasiga vuxna. Vi kanske borde tänka om 1,2,3 eller tillochmed 50 gånger. Innan alla dessa barn råkar in i denna värld..