Med fint väder och mycket kärlek. Påsken e allt en härlig tid. Jag har njutit och tvingat min kropp att orka med. Träffat härliga människor och ätit god mat. Kroppen e trött. De erkänner jag. Jag är sjuk men vill blunda för de i den mån de går. Jag vill orka vara med. Inte känna mig utanför. Jag älskar att leva. När man gör saker man blir glad av och får vara med då blir jag rädd. Rädd för o inte veta om jag kan göra de här igen. Jag vill orka göra hur mycket som helst hela tiden. För ja vet inte när de har ett slut. Och jag vill kunna le och tänka tillbaka. Jag har inte missat nått.
När kroppen helst vill ligga ned. Och huvudet är på Himalayas topp.