Hej! Nu va de ett tag sen. Har varit ur zon ganska länge känns de som. Ja har vart med om ganska mycket den senaste tiden och ja har nog vart i helvetet o vänt. Ja e inte tillbaks på jorden än, men jag hoppas att ja e på god väg. Under de senaste dagarna har de fötts positiva tankar igen o hoppet har växt sig starkare! Hur jävligt jag än har haft de så kommer nog aldrig den där känslan som jag alltid haft för svårigheter. Att ja sopar av mig på axlarna och går vidare. Att saker inte ska få en o falla. Och ärligt talat så orkar ja inte gå runt o tänka på att de kan komma tillbaka. Ska hela ja bryta ihop när ja äntligen börjar bli stark igen. Nej de har ja faktiskt inte tid me! Denna sjukdom må ha satt sina spår. Och ja bär med mig de jämt! Men att älta saker. Upprepa. Prata ut. De har aldrig vart min grej. Nu blev de som de blev. Ingen kan göra nått åt de. Och att sitta o prata med nån får mig bara att må ännu sämre. Vi fyller våran ryggsäck genom livet och den formar oss va givet. Men för varje dag som går och varje år vi passerar så planerar vi för framtiden o va som komma skall. Och de e där jag vill leva. I glädje o harmoni. Inte nån som gråter av oro. Man får bara hitta ro med de som e nu. Sen kommer ja absolut va arg o bitter vissa dagar när man bromsas av en sjukdom. Men just nu orkar ja inte tänka så för de blir tyvärr inte bättre..

 

Annie

10 december 2014 09:24

Du är en kämpe!

Styrkekramar

http://www.lifebyannie.bloggplatsen.se

 

Lotta hagel

13 december 2014 12:34

Lilla unge, vad glad jag blir när du skriver så fint i ditt senaste inlägg. Hittade din blogg nyss, har inte läst äldre inlägg. Ha det så bra som du bara kan så syns vi

 

S

20 december 2014 18:27

Har följt din blogg länge och jag är imponerad av att du är en så stark person! Tur att du har din sambo och en son som motiverar dig att bli frisk. Massa styrka till dig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Samtidigt som tiden går fort så står den still. De e kaos och upp och ner på samma gång.. Som nån konstig känsla av att jag står och trampar men ändå är det maj 2016. Sen jag skrev sist har det hänt massor men de känns ändå som igår?! Jag flyter med ...

Orden flödar. Tankarna sprids. Jag e där igen. Jag e tillbaks. Ekorrehjulet i cancer livet. Ord som e svåra att ta in. Känslor som inte går att sätta ord på! Inte igen. Inte hugg mig mer. En bit av mig dog första gången. Du kanske skalar av mig likt ...

All matning. Alla världsproblem. Allt vi ser mellan fingrarna. Barn drunknar. Fotbollsspelare skriver på kontrakt. Tjänar miljoner av att sitta på en avbytarbänk. Folk kämpar för att få ihop vardagen. Stressar och går in i väggen. Vi e utbrända och ...

Fy fan va livet e hårt o komma tillbaka till.. detta eviga kämpande. Kroppen. Hormonerna. Hjärnan. Balansen behöver inte ta många steg för att hamna i obalans! tålamod, trots och ångestladdat. Jag kämpar mot livet, med cancer. En extra medpassagerar...

Ibland behöver man det. Ibland går de inte o se sig igenom tröttheten. För många saker man vill. Men inget man borde och måste. Ibland blir de så tungt Att ja inte vet hur ja ska ta mig igenom den närmsta timmen. Ibland vill jag bara dra täcket över ...