Jag kommer aldrig glömma den dagen du kom på besök, den dagen du lånade min kropp för ett tag. Den dagen du valde att slå dig ner och försvaga just mig. Ja kan inte säga att jag är knäsvag för dig. Men du gör mig knäsvag av allt gift. Allt gift du tvingar mig att ta. Och du vet lika väl som jag att de varken gynnar dig eller mig. Du dör ut och jag blir sjuk. För er där ute som aldrig tagit cellgifter så går de nästan inte att förklara vad som händer i kroppen. Men jag ska göra ett försök. Du får svampinfektioner i munnen som gör de svårt att svälja. Tar även bort väldigt mycket smaker. Många saker smakar ingenting alls eller så smakar de äckligt. Allt detta pågrundav svamp. Fruktansvärt. Sedan kan man säga att alla slemhinnor i kroppen slås ut. Så från munnen ner till ändan så har hela systemet bestämt sig för att bli överkänsligt och du får mycket ont i magen. Du får problem med din avföring och hela tarmsystemet brinner inifrån. Att sedan inte veta hur ont i magen du ska få och hur ont de kommer göra när du ska gå på toa är ganska påfrestande. Välbefinnandet sitter i magen. Och min mage har inte fungerat på ca 5 v. Så är lite svårt att nå nått välbefinnande. Sen tillkommer även illamående, kräkning och trötthet. Att inte veta från dag till dag hur trött du kommer vara. Om du kommer orka ta dig upp ur sängen och hur ska du få i dig frukost när den ända känslan som finns i kroppen är att du vill spy. Mina bästa vänner är utbytta mot illamående tabletter. Ett härligt sätt att starta varje dag med. Så för er som aldrig tagit cellgifter. Det är ett helvete. De är något man inte ens önskar sin värsta fiende. Men med detta giftet och med allas hopp så ska denna cancer besegras och vi ska göra de med råge! För min kropp har du bara lånat och jag är STARKARE ÄN DIG.

 

Malin Palmhagen

15 mars 2014 00:12

Hej Sofia! Sitter på jobbet(Ortoped avd i Karlstad), gör en natt och fick se att du startat en blogg. Det är tufft och svårt att läsa vad du går igenom, omöjligt att förstå men man får en förståelse och inblick i ditt liv. Jag vill skicka en stor styrkekram och säga att du får kämpa på, jag kan inte göra ngn skillnad för dig men kanske för mina patienter så nu ska jag ut men stor empati och hjälpa dom som behöver mig inatt. Kram

 

Ullis

15 mars 2014 22:29

För varje tablett du tar är du ett steg närmre att sitta runt ditt köksbord med dina bästa vänner å tjöta å käka massa gött snask :) tiden går fort å med din kämparglöd är vi snart där!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Samtidigt som tiden går fort så står den still. De e kaos och upp och ner på samma gång.. Som nån konstig känsla av att jag står och trampar men ändå är det maj 2016. Sen jag skrev sist har det hänt massor men de känns ändå som igår?! Jag flyter med ...

Orden flödar. Tankarna sprids. Jag e där igen. Jag e tillbaks. Ekorrehjulet i cancer livet. Ord som e svåra att ta in. Känslor som inte går att sätta ord på! Inte igen. Inte hugg mig mer. En bit av mig dog första gången. Du kanske skalar av mig likt ...

All matning. Alla världsproblem. Allt vi ser mellan fingrarna. Barn drunknar. Fotbollsspelare skriver på kontrakt. Tjänar miljoner av att sitta på en avbytarbänk. Folk kämpar för att få ihop vardagen. Stressar och går in i väggen. Vi e utbrända och ...

Fy fan va livet e hårt o komma tillbaka till.. detta eviga kämpande. Kroppen. Hormonerna. Hjärnan. Balansen behöver inte ta många steg för att hamna i obalans! tålamod, trots och ångestladdat. Jag kämpar mot livet, med cancer. En extra medpassagerar...

Ibland behöver man det. Ibland går de inte o se sig igenom tröttheten. För många saker man vill. Men inget man borde och måste. Ibland blir de så tungt Att ja inte vet hur ja ska ta mig igenom den närmsta timmen. Ibland vill jag bara dra täcket över ...